Side:Ivar Aasen - Norske Ordsprog.djvu/86

Fra Wikikilden
Denne siden er ikke korrekturlest

70 kafta-Kaup kafta. Ein skal ikkje kasta paa det ein ikkje ser. Naar ein kastar i Hunde-Hopen, so gnell den som det raakar. El. so gnell han, den som saart fær: (—om ut „BestyldnitIs. som nogen føler sig truffen ak, fttllnt ingen er no-vnt). Ein skal ikkje kafta det litle burt, fyrr ein heve det store. Ein skal ikkje kasta ein god Bite, um der er eit Bos paa. Katt. D’er betre aa sjaa ein Katt en inkje Liv. D’er betre føda ein Katt en manga Myser. (Hall.). Ein sovande Katt fangar ingi Mus. Var ikkje Katten, so aato Myferna Maten upp. Naar Katten er burte, spela Myserna paa Bordet. Der Katten fær in Kloi, vil han inn med Tonni. Katten murrar ikkje, fyrr han fær noloti Klørna. (Trondh.). El. syr han fær Musi. (Ryf. Lccm“s optesu. Naar Katten leikar med Mnsi, so er det henuar Daude. Kunde Katten fljuga, so vardt mange Fuglar seige. (Hos P. Shv: Havde „Katten Binger, deg maatte alle Svin-ve døe). Katten vil gjerna eta F1sken, men ikkje væta Foten. Ogsaa Engelst og Thdst). D’er ikkje forbodet, at Katten ser paa Kongen. (Eug. A aat Il1sy l0ol: at ti lcing). Katten er mjuk, men Klorna er kvasse. Di meir ein stryker Katten, di hogre reiser han— Rova. El. Di meir ein kausar Katten, di hogre set han Rumpa. s. ’(Jc’cd.). Fignrlig om Lhst til at høre S1niger. — Naar Katten fær for myken Klapp, so klorar han. Katten veit, kvat han skal verja seg med. Katten veit, kven han kjceler med. Katten sleikjer Bytta fyre Mjølki si Sknld. Naar Katten fær sin Mette, so stel han iktje. Katten er god aa skulda paa. (De5 stnlda paa Katten fyre det, dei sjølve hava gjort). Gamle Kattar kunna og supa sot Mjølk. Unge Kattar er alltid kaate. (Dei gamle er for late til aa leika). Kaup. Godt Kaup gjerer godt Tillanp. Det verd inkje Kaup, fyrr Seljaren kjem- D’er kleent Kaup, som tvo Mann tapa —paa. El. som baade Ksypar og Seljar taper paa.