Hopp til innhold

Side:Historisk Tidsskrift (Norway), femte rekke, femte bind (1924).djvu/218

Fra Wikikilden
Denne siden er ikke korrekturlest
212
SMÅSTYKKER


Innan jag går vidare skall jag i största korthet lemna några biografiska uppgifter om förenämnda personer.

Knut (Långe) omnämnes i Erikskrönikan tillsammans med bl. a. Holmger såsom varande de, som stodo Konung Erik Eriksson mest emot[1]. Längre ner talas det om, hurusom Holmger efter slaget vid Sparrsätra flydde[2]. Nu känna vi av föregående citat ur Håkon Håkonsöns saga, att Knut var fader till Holmger. Då nu den sistnämnde altså deltog i slaget vid Olustra[3] år 1229, måste han då varit minst 18 år, ett sakförhållande, som är av betydelse vid den här nedan följande bevisföringen.

Vad nu angår de övriga i citaten omförmälda personer, förekommer Peter Strangesön[4] (antagligen son till Knud Waldemarsöns »stabularius« Strango) redan år 1193 urkundligt samt avled år 1241 i Ribe på väg till Heliga Landet. Han var gift med Ingeborg (de Calundborg)[5], angiven dotter av Esbern Snare uti det tredje gifte, som denne efter sin andra gemåls död »omkring år 1190«[6] ingick med Helena, dotter till svenske jarlen Guthorm. Ingeborg avled först år 1267.

Slutligen är att nämna Knut Dux, bevisligen son till förenämnda Helena Guthormsdotter[7], samt född år 1211 såsom oäkta son till Konung Waldemar den andre[8].

  1. »the ther amoth melto, the waro faa / utan Knwt ok Karl ok än fler / badhe haralder ok swa holmger / «
  2. »Erik Konunge lykkadis tha bäther / ok wan tha sigher i sparsäther / folkunga flyddo ok haffdo tapat/ then bleff döder som thz war skapat / Til gestringa land flydde holmger tha / (Svenska medeltidens rimkrönikor av Klemming, I, pag. 2).
  3. Se om detta årtal: Strinnholm, Svenska folkets historia, IV, note 721.
  4. Se exempelvis Hans Olriks monografi över denne hos Bricka: Danskt biografiskt Lexikon.
  5. Se monografien hos Bricka.
  6. Detta enl. Langebek, Scr. rerum dan. IV, Tab. V; årtalet nämnes dock ej i samband med bemälda gemåls begravning i Sorö.
  7. D.S.V. no. 3909.
  8. Att Konung Waldemar den andre varit fader till Knut, är ovedersägligt efter den utredning, som bl. a. Suhm (Danmarks Historie, 9, pag. 193–195) lemnat. Vad Knuts födelseår angår, finnes endast en enda faktisk uppgift härom, nemligen hos Petri Olai: Annales (Langebek I, pag. 181), der det står: »MCCXI natus est Kanutug, filius regis«. Man har desto större rätt att fästa vigt vid detta årtal, som Peter Olai, når han bland sine källor funnit olika årtalsuppgifter, sätter de övriga inom parentes, men på detta stället endast har en enda, något som visar, att han ej funnit andra årtal än just detta för Knuts död. Flera danska