resa ledde sig från herr Schöllers åstundan att genom honom mera värdiga vapen än de, hvarmed han hittills stridt mot justitiærådet, målaren Höyer[1], derstädes uti dess blod aftvätta sig den skam, som sistnämde på honom kastat. Emedlertid har målaren betackat sig för all utbjudning i den vägen. Han har låtit svara, att sedan saken nu vore under laga ransakning, ville han först afbida lagens utslag. Kammarherren och kammarjunkaren äro således, utan blodspillning, hit åter inträffade. Hvad beträffar de härvarande Norrske bönder, så bemötes de väl. De äro dock hos Norrska gardet inqvarterade, en slags civile arrest, fastän under sken af säkerhet och nöje, att med landsmänn sig befinna. I deras sak ar hittills intet utslag gifvit. Man talar föga om densamma här å orten“. I en anden apostille af 21 December s. å. berettede gesanten endvidere, at rygtet nu vidste at fortælle, hvorledes Lofthus var kommen tilbage til Norge og der skulde stå i spidsen for 15–1600 mand, med hvem han igen havde indfundet sig hos stiftamtmand Adler og anholdt om retfærdighed. „Andra åter berätta, det synes med mera grund, att dess fölge endast skall hafva bestått af 15 à 16 mann. Sanningen lärer förmodligen innan kort uppdagas.“
Omtrent samtidig med den förste af disse skrivelser fra baron Sprengtporten havde også Toll, der nu som för udfoldede en betydelig virksomhed, hvor der var noget i gære, som han antog kunde fremme Norges tilslutning til Sverige, sendt kongen underretninger om Lofthus. Han skrev således under 19 November fra Stockholm: „Den 8de i denna månad har en Dansk kammarherre Schöller kommit
- ↑ Formodentlig professor Kornelius Höjer, † 1804, en i sin tid bekendt dansk maler.