135 < Grimnesmaal og sogo um Odin hjaa Halvdan Svarte. Det vart ulukka der for kongen, at han inkje tok vel imot farande mann som saag stakarsleg ut. Det er tidt med vesall ham at dei store kjem. 138. Vindalt tre, galgen. Med tree som ingin veit um røtane til maa elles vera meint himil-tree, Grimn. 31. — Nie meiar. So lengi hekk ogso oiTri ved temple i Uppsala. S. Bugge meiner at myten um Odin som vart hengd og saara med geir og gjevin seg sjølv hev upphave sitt fraa sogo um Kristus paa krossen. Eies. 5, 2 vert umsett i den islendske bibelen gaf sig sjålfan ut Gudi." H. Schiick meiner at gomol heidne-tru ligg til grunn. Han segjer at det er en falsk forestållning, som vi hafva från Snorres teologiske mytologi, att forntidens gudar aldrig dogo eller dogo åtminstone forst vid ragnarok. Tvårtom: de dogo ståndigt, men endast for att på nytt stå upp. Hår beråttas, hurv Odin — liksom Odinsoffren — hiingde i tråd, stucken med spjut och skriande a f smårta, och detta parti slutar dår med att han faller dod ned från trådet. Men så kommer uppståndelsen. Ett mystisk vasen, Boltorn, lår honom nio kraftiga trollsångar och gifver honom att dricka af Odrerir e ll er _____ a f lifvets kalla, och då borjar det nya lifvet. Guden betraktar sig såsom ett ekollon. som fallit ned från trådet och skjuter fro, han våxer till och trifves — med ett ord: han år pånyttfodd." 138 og 139 minner um fyrstning, paa Grimnesmaal. 140. liestla var mor til Odin, og Boltorn (mein-torn) godfar hans. V. Rydberg meiner at denne bror til Bestla som her er nemnd, morbror til Odin, maa veraMime. SjaaSigerdrivumaalls. Namni Boltorn og Bestla, meiner S. Bugge, staa ikke i oprindelig mythisk forbindelse med navnet Mimir. De høre fra først af sammen med flere mystiske navne, som vedrøre Odens æt" og hev kann-hende framandt upphav. Denne strophe," segjer han, synes at staa i forbindelse med Odins opregning i det følgende af de tryllevers (ljofi), som han kan. Naar Odin i str. 140 siger, at han har lært ni vers, men i det følgende at han kan atten, synes dette at finde sin forklaring ved udtalelsen i str. 141 1. 4—5: Ord skabte mig af ord nyt ord." Man synes heraf at kunne slutte, at de vers Odin har lært, der var ni i tallet (ligesom han ni nætter hang i galgen), i kraft af hans aandelige frugtbarhed og skaber ævne er hos ham blevne til atten." 142 Fimbul-tul (stor-tul), Odin. Farga raude vart runine ofte, stundom med blod. — Ragna-Ropt. S. Bugge: Rognes (d. e. Odins) son Roft (d. e. Kristus)." Gering: Gud yvir gudar" d. e. Odin. 143. Daain og Dvalin er i Grimn. (innskot) 33 namn paa hjortar som gneg av Yggdrasils ask; ogso namn paa dvergar. Daain, han som er daud; Dvalin, han som hev fordrygt seg. Allsvinn (fullvis, ovklok) vert Vavtrudne kalla, v. 1 og il. st., so det er vel meint honom her. — Eg sjølv, d. e. Odin, riste
