Side:Ivar Aasen - Norske Ordsprog.djvu/100

Fra Wikikilden
Denne siden er ikke korrekturlest

84 Lcss-lct Lange-vegen gjerer sitt Verk. (Han gjerer troytt). Det som kjem i Langdrag, kjem ikkje i godt Lag. Det er ikkje langsamt, so lenge som d’er annsamt. (o— Mat- kjeder sig ikke, saa lange men har det ttavlt). D’er langsamt aa liggja aa sjaa paa ein graa Vegg. Langt ifraa er godt fyre Skot. Langt ifraa er alle Fuglar fagre. Lass. Tungt Lass og liten Hest hever illa i Hop. Naar Lasset velt, so ser ein, det var galet ksyrt. Naar Lasset velt, fell alltid nokot av. Han koyrer godt Lass i Garden, som ei god Kona scer. (Danft og Jslands’t). Last. D’er leidt aa faa Last fhre velgjort. Last og Lhte er ingen Ende paa. lgsta. D’er lettare aa lasta en gjera nokot betre. Ein skal lasta varlege og lova sparlege. T’er leidt aa lasta sin Like. = Lasta ikkje den. som er lik deg sjolv! D’er mange som lasta det dei sjølve lysta. D’er mangt som er lastat: det verd ikkje alt burtkastat. Dei er alle lastade, som skal giftast, og alle lovade, som er dl1ude. (Ogsaa tvdsk: Wer getadelt sein tvill, nmß fteien; wer ge- lobt sein will, mnß sterven. Den som gjeng lastfri, er vand aa finna. — Dei er faae, som ganga lastelause. D’er laakt Lastordet, anten d’er Lygn elder Sanning. lat. Han er lat, som lastar Logni. (o— som 1cfterdctftinc2zand, sordi han nydes til at roe). (Tcl. O. “ Han er lat, som ikkje ris, naar det regner paa honom. Tcl. (Ris a: reise fiag, staae op). Den late vil gjerna liggja. — Late Drengen og varme Sengi dei vilja.so traudlege skiljast. Den late sit i Sengi og ynstjer han hadde leget. Den late gjeng aat lettaste Enden. Late Folk hava lange Helgar. El. lange Dagar. Lat Mam1s Byrd er stor. (Han vil bera alt i eiBhrd, han slepp aa ganga ostare). Hard. —