Side:Segner fraa Bygdom I.djvu/44

Fra Wikikilden
Denne siden er ikke korrekturlest


taa dei tende i ei Spik o gjeva hono, so han kunna faa tendt attpaa Pipa si. Ho gjorde de o rette hono Spiki, o sette se atte hekle. Daa han hadde tendt paa Pipa si, rak han Spiki burtunde Hekla aat Kjeringenn o tende lys Eld i Strjue hennar. Kjeringadn skreko ende over se; upp o te sløkkje. Han Knut skrasla o log aat dessa; men daa dei hadde sløkt Strjue att o vørto stirde paa han, sat han dau paa Stole.



Fiskaradn o Haugafølke.


Han gamle Knut Ulvesta laag ein Haust paa Støle o fiska, ette dei voro bufløtte heimatt me Krøtøro. Han o den Karen, han hadde me se, laago inn Netadn i dei gamle Sele hass Knut, som sto paa ein Haug nørdst paa Svenskestøle. Ein Kveld, dei hadde ifraa se gjort, vøro innattkomne, hadde lagt dygtigt paa Peisen o faatt se Mat, la dei se paa kor sin Krakk utme Peise. Han Knut tok daa upp Munnhørpa si o laag o let utover Kvelden te eit Tissførdriv. Rett som de va, høyrde han noko tusla o dansa frampaa Aurgølve. Han vart førundra og stakk Hørpa aat Lummunn att. Men daa va de skjele, som ein ha take han ikringo Hælsen o klemt so sterkt, at han vilde te sløkkne otor. No slefte de att; men de va so illt, at de va ei go Ri, før han va go te tala. Han kom se no att lite isenn, o trast han vart so mæt, tok han uppatt Hørpa o atte laate. O i di sama tok de atte danse paa Gølve, o han let, o dei dansa te langt paa Natt. Daa han Knut slutta laate o vart stird burtpaa Borde, sto de der eit stort