Side:Segner fraa Bygdom I.djvu/150

Fra Wikikilden
Denne siden er ikke korrekturlest
90

være der Naatte over aa um Løv te aa seta Hesten sin burt i Mørki. Gastgivaren aatvara hono som han hadde gjort ve hine aa fortalde um Slagbjødnen. „Aa ja e de so fat,“ sa’e Mannen, „so lyt du fysst laane me Hamar aa Tøng so e fær skjerpe uppatte Skodn paa Borka mino; so vaaga e Gubben, e,“ sa’e han. Gastgivaren gjorde som han va be’en, aa derette sette dai Hesten aat Mørkenn. Daa de lai ut paa Kvelden trast ette dai hadde kurra se, føngo dai hoyre, at Hesten aa Bjødnen voro komne i Baskarlag; Hesten rain aa kneggja aa Bjødnen brumla aa, let; dette vara ait Bel, aa so vart alt turt aa stillt. Gastgivaren gikk burt i ait Kammers der den raisandes laag aa fortalde dette ve han; men han iddest[1] inki royve se or Sængenn, han berre velte paa se lite aa svara: „de har ingin Nau; e vaaga Borkin atte endaa e“ sa’e han, aa me di sama raut han aa svav atte like godt. – Um Morgonen daa han hadde matsnaassa se, sa’e han te Gjastgivare: „no faa me sjaa te Heste aa Bjødne daa Far, kaim som ha vorte Maister taa dai;“ daa desse Karadn komo aat Mørkenn, sto Hesten der role paa ai Stelle, aa daa dai gingo dit, laag Bjødnen tett inn tei Bakføto aat Heste stokkdau. Den aine Skoren taa Bakføto aat Heste sto fast Augnes-myljo i Bjødnaskalla, aa helles va haile Felden hass so uppsligin taa Heste, at de va ingin Nytte ti hono.

Kyre aa Skrubben. Skrubben kom ai Gøng te ain Bøling som va dyrolm, aa trast denne fekk Vøsen i Nasadn taa Skrubbe, stellte han se i ai Ra so de

  1. gad.