Hopp til innhold

Side:Kleiven - I Heimegrendi.djvu/70

Fra Wikikilden
Denne siden er ikke korrekturlest

— 66 —

kjende som ein Styng for Bringa kvar Gong ho plukka ein Vondul. So var det aa treine Krøturi meire og meire for ikje aa verta straagjevin med ein Gong; dei, som mjølka, vart mest blindspena av Svult og ikje var det Raad til aa „gjeva paa“ ei Grønsaad no, da Grøne au straks var uppøydt. Det var verre hell aa sitja i Fangehole aa gaa sjaa paa Svulten um Dagane — berre ho gjekk over Garden høyrde ho den kaldtokka Rauten fraa Fjose, for ho „Gullros“ kjende ho paa Gonga — aa Gud, rett aa staa bundin til ein Vegg og svelte! Ein fekk ikje Svevn forr seg um Nætane, ein Gong, for Hugsotti.

Alle lengtast saart etter Godvere men det vart langdrygt, same kalde Nekken kvar Dag so Soli ingi Ly gav og Snøen berre verkte av. Desse lange Vaarvikune var ei fæl Tid, ikje ein Dag med Fred eller ei hugsottlaus Stund — var det ikje eitt so var det eit anna. Var Krøturi framfødde paa den Gjerdi det var, so var det Saakorn til Vaaronni og Sumarsføda til Huse som vanta. Og Bygge var dyrt, ikje var det Pengar og ikje noko aa avhende — Fjorkalven laut seljast paa Uppalna[1] til ein Fe-Kar for Høy og Halm til aa halde Live i Krøturi med. Ikje hadde Verten, eller nokon av dei hine Gardmennom, Hug til aa gaa i Borgen hjaa Kornhandlarom for Byg til Saajerd og Matgjerd heller, for det stod att noko av Kornskuldi sidan i Fjor enno. Dei, det var mest smaatt for, fekk laant seg Saakorn i Bygdemagasine naar dei gav god Trygd for seg, men dei, som skulde liksom vera meire sjølvhjelpne, laut ha seg andre Utvegir, taka paa seg Arbeid til Sumaren eller setja Krøtur i Pant. Kom dei so til Kornseljaren var Prisane minst 4 Dalar Tunna for Bygg imot reide Pengar, paa 1 Aars Bi’and var det 25 paa Hundrad i Rente. Og enda fekk dei ikje Bygge etter Vegt, dei maatte taka det etter Maal —: Seljaren auste Korne i Skjeppa med ei fælande stor Sleiv, so laust og varleg som han fekk det til. Paa denne Gjerdi vog ei Tunne Bygg jamnan berre 1312

  1. Aa selja „paa Uppalna“ kallast det aa selja ein Kalv soleis, at Kjøparen skulde ha den naar den var 2 eller 3 Aar; mangein Gong vart Kalven seld paa Uppalna fyr han var borin. Kjøparen tilreikna seg svære Rentur av Pengane han lagde ut og det var ein Armodshandel for Seljaren.