Side:Edda-kvæde, Gudekvæde.djvu/29

Fra Wikikilden
Denne siden er ikke korrekturlest


Heimfesting og alder. Fleire ting peikar mot Aust-Norig (Agdir—Trondheim): „Skjell for skillingar“, toppen paa hovude, „typpe“ (Set.), segn (Tel.), brureskatt (Tel., Tynns. Trondh .), gullhyrnde kyr (Vald., Gudbr.), Trym (austl.), kraas (Orkd), aalsvarte kyr (Selbu), 8-tale (serleg" austl. og Trondheim).[1] Same heimstad som Rigst. Trymskv; hev ogso elles mange likskapar med denne: 14—15 same ord og vendingar, 8-tale, skildring av syslur og stell, mat og drykk, dyr, kvendebunad, greid stutt forteljingsmaate med faste uppatt-tak. Um baae songane er av same mannen, lyt det formfaste Trymskv. vera yngst, etter S. Bugge og Mogk fraa ikr. 900, etter F. Jonsson snaudt eldre enn 875, etter M. Moe kanskje noko eldre. — Mogk slær frampaa at det kan ha vori eit eldre norskt kvæde som baade Trymskv. og Torekalls-visa hev havt til grunn. — (Sjaa I. M. „Den 17de Mai“ nr. I—B 1905).


„Listen har — — lyckats och hammaren kommit åter i sin ratte egares händer.“ Men det var einast „genom den lömske og listige Lokes hjalp. Utan dennes beredvilliga medvärkan hade ju gudarna i själfva varket varit värnlosa och jättarna snart fått fritt husera i Åsgård. Kanske ar det så, att det ej blott är Tor, som er utklädd, utan hela detta dråpliga kväde en forklädd klagan? Djupare sedt ar det ju nämligen ej allenast ’asasalen’ som båfvar, nar Freyja blir vred, utan hela asavärlden. Det ar ej längre gudarnas fader Oden, utan lägnens fader, den lömske Loke, som år den egentlige härskaren i Valhall. Det år han, som så ytterligt tjänstaktigt flyger til jåtteverlden — for at taga reda på hammaren, det är han, som genom att slå blå dunster i ansigtet på sin ej så vidare klyftige frände Trym i elfte timman räddar gudarna, — det er med andra ord han, som redan ’sitter ved styret’ och haller tyglarne i sina hånder. Och dårfor år det vål ej blott Freyjas sal, utan hela Åsgård, som bäfvar.“[2]

Torekall.[3]

 
1.
Torekall kom seg av skogen heim,
trøytte var han og mode;
tjuvann hev stoli burt hamaren hans,
han visste kje kven det gjorde.
Torekall tøymer no folen sin med taumom.

  1. „Belle“ er kanskje og eit serlegt Trondheims-ord.
  2. Karl Ljungstedt: Eddan.
  3. Denne visa vart funni i Valdres. Handskrifti er paa hallingmaal fraa det 18de aarh. Visa er vonleg dikta i det 15de aarh., kanskje av ein fjording eller sunnmøring, og yvirsett paa svensk og dansk (derifraa dei versi som er innklombra). Her er visa noko uppattstelt (det meste etter tilleidingar fraa S. Bugge og M. Moe, som hev gjevi ho ut). Trymlur paa Island (ikring 1400) umhandlar same emne. Det er fleire meiningar, um anten visa er eldre eller yngre enn Trymlur.